Läs om författare och illustratörer (klicka på första bokstaven i efternamnet):

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 Foto på Sassa Buregren som Malin Arnesson tagit
Foto: Malin Arnesson

 

 

Sassa Buregren berättar om sig själv

Min barndom var gul, den färgen fick jag av mina föräldrar. Min bror fick blått, min syster rött. Så var det. Det är nog därför jag aldrig har tyckt om gult. Man vill ju välja själv.

Jag tyckte om grönt och orange (fast vi sa brandgult). Det var när jag började skolan ungefär och vi bodde i Skåne.
När jag gick på mellanstadiet fick jag feta, kladdiga härliga pastellkritor och de bästa färgerna var cerislila och blågrönt. De blev snabbt mycket mindre än alla andra kritor i asken. Skolan var inte så kul. Mer än på onsdageftermiddagarna som alltid var mörka och regniga och vi hade bild. Jag älskade att måla med tjocka täckande färger. Modern konst målade jag, det kallades så, bilder som bara var färger och inte föreställde nåt särskilt. 

På högstadiet hade jag gröna kläder på mig varannan dag och vinröda varannan. Från topp till tå. Jag ritade Che Guevara och snygga mönster.

Sen blev det lila och svart. Mystiskt och allvarligt. Jag gick på konstskola och lärde mig måla på allvar. Stilleben och nakna modeller så att man skulle lära sig hur människor var konstruerade. Hur benen och armarna satt ihop med kroppen och vad som hände när de rörde sig. Och så lärde jag mig dreja och göra krukor i lera. 

Jag fick tre barn. De åren älskade jag rött och orange och rosa. Härliga varma färger, på kläder, i köket och överallt. Jag målade av min tjocka mage och gjorde bilder på barnen och ett tag ritade jag bara stolar och skåp.

    När barnen växte upp en efter en och då blev det blått i mitt liv. Mörkblått, marinblått. Ordentligt och effektivt. Det var då jag började skriva mina böcker, faktaböcker om släktforskning och demokrati. Ibland med min dotter Jorinda i huvudrollen.
Nu några år senare är grönt min favoritfärg. Olivgrönt, gulgrönt, blågrönt. Jag bor i Bua i Halland vid den allra vackraste kusten med klippor och stränder och klart grönt vatten och lila ljung och blå musslor. De färgerna är de allra vackraste tycker jag. Och jag har gjort en bilderbok om en ö i havet.

Jag gillar jordfärger också: ockra, umbra, terra di siena, färger som jag målar med. Vackra namn på vackra lugna färger. Det har blivit bilderbok om en ockrafärgad björn som längtar efter sin umbrafärgade pappa.   
Och så har har jag faktiskt börjat tycka att gult kan vara ganska fint. Som solen, som citroner, som vårt gula hus?

    Sassa Buregren

 

Sassa

 

Buregren

Länktips

 

Sassas hemsida

 

feminsim pågår

-1