"Allt går att laga med silvertejp". Det är skolvaktmästare Tores motto. Tillsammans med barnen Klara och Otto löser han kluriga mysterier. Läs intervjun med författarna Christina och Micke  »

 

 
Select the search type
  • Site
  • Web
Search
 

Läs om författare och illustratörer (klicka på första bokstaven i efternamnet):

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Aktuellt om A. Audhild Solberg

När kommer din nästa bok ut och vad handlar den om?
Den tredje boken om superbitcharna kommer enligt planen hösten 2016. Då ska Anne Bea, Nils, superbitcharna och resten av klass 7 på lägerskola. När de kommer fram, visar det sig emellertid att lägerskolan är ett gammalt, nedlagt hotell där det sägs spöka … Vi får också veta varför den värsta superbitchen Thea är så elak, och om det händer något mer mellan Anne Bea och Magnus, pojken hon är förälskad i.

Kommer del två på svenska?
Ja, mitt svenska forlaget har köpt den andra boken också. I oktober tror förlaget att den kommer ut.

Vad gör du just nu?
Nu är jag just klar med en tre veckor lång skolturné i Norge. Jag har mött över 1000 barn och pratat om mina böcker. Det har varit otroligt kul! Om några veckor ska jag ut på resa igen, bl.a. till Tyskland i samband med att Kampen mot superbitcharna kommer ut på tyska. Fram tills dess ska jag skriva och skriva och skriva på den tredje boken.

 

A. Audhild

Solberg

Intervju

Varför blev du författare?
För att jag älskar att skriva! Jag kan inte minnas att jag hade lust att bli författare när jag var liten, men tror nog det mest handlade om att jag inte tänkte på det som ett yrke. För jag gillade att skriva redan då, både i skolan och hemma. Jag har studerat och jobbat med språk och litteratur i över 20 år, och har försökt skriva för vuxna, men det var först när jag började att skriva humoristiskt för barn, som det lossnade. Då hittade jag min röst som författare. Nu kan jag inte tänka mig något jag heller vill göra!

Gör du gjort något annat än att skriva böcker?
Jag är så lyckligt lottad att jag kan vara författare på heltid. Det betyder inte att jag skriver hela tiden; jag avsätter också tid till skol- och biblioteksbesök, litteraturfestivaler och andra arrangemang där jag träffar mina läsare. Inemellan tar jag också frilansuppdrag som konsulent för andra författare. Det var mitt jobb innan jag själv blev författare.

Berätta om en person i dina böcker.
Anne Bea är 12 år och huvudpersonen i mina böcker. Det är hennes historia jag berättar, och den är inte särskilt rosenröd. Eftersom hon ser lite annorlunda ut, blir hon mobbad av tre av tjejerna i klassen – de så kallade superbitcharna – och det är ingen annan än Nils som ställer upp för henne, eftersom de då riskerar att bli mobbade själva. Jag har emellertid gett Anne Bea mycket humor och inre styrka, och hon är också omgiven av kloka vuxna som ser henne. Så sett är hon lyckligt lottad; det finns många barn som sliter, som inte har lika många resurser i och runt sej. Jag hoppas med böckerna  om Anne Bea att barn ska få större förståelse för hur det är att hållas utanför, och om de känner igen sej i henne: få mod till att ta upp kampen mot superbitcharna i sina liv, precis som Anne Bea till slut gör.

Hur kommer du på vad du ska skriva om?
Mycket av handlingen blir till medan jag skriver. Jag har en idé innan jag sätter mej ner, jag vet huvuddragen i det som ska hända, och hur historien ska sluta. Men ofta tar den en en annan väg än den jag planerat, och då hänger jag med. Jag blir också väldig inspirerad av alla barn jag möter, både av hur de är och det de berättar för mej. Andra barnböcker inspirerar mej också, och folk jag känner eller har känt. Men den allra största inspirationskällan är Audhild, 12 år. Jag minns väldig mycket från när jag själv var barn, och har också flera dagböcker från den perioden. Jag blev lyckligtvis aldrig mobbad, som Anne Bea blir, men det är ändå mycket av mej i böckerna om henne. Känslor, tanker, små episoder, sådana saker. Jag skulle aldrig ha kunnat skriva dessa böcker utan att ha varit den jag var som 12-åring.

Vad gör du när du inte jobbar?
Jag läser mycket. Men för att jag själv skriver och jobber med andras böcker, kan jag få lite av en överdos av litteratur. Då kopplar jag av med film och tv-serier. Jag tycker också mycket om att vara tillsammans med vänner.

Vad är det roligaste med att skriva böcker?
Att få dikta ihop karaktärer och scener, och använda språket kreativt. Se att karaktärerna och historien får liv i scener och dialoger, det ger mej en stor kick. Jag jobbar mycket med språket och kompositionen, och försöker undvika klicheer och enkla berättarknep, som att blåsa upp en historia med bara yttre spänning. Jag gillar att använda humor när jag skriver, och ler och njuter när jag håller på. Samtidigt vill jag berätta en historia på det inre planet också, och ge läsaren något mer än ren underhållning. 

KORTFAKTA

Namn: A. Audhild Solberg

Född: 12. april 1975          

Bor: Oslo, Norge

Vad står A-et för?
A.-en står for ”Anne”. Eftersom jag bara använder mellannamnet Audhild, valde jag till slut att förkorta Anne till A. Så att ingen kallar mig för det. Men Anne Bea i mina böcker är uppkallad efter mig – och efter huvudpersonen i min favoritbok som barn, Anne på Grönkulla av Lucy M. Montgomery.

Har du något favoritcitat i någon av dina böcker?
Oj, det var svårt! Kanske detta från början av Kampen mot superbitchene, där jag försöker beskriva vänskapen mellan Anne Bea, som har albinism och en mycket dålig syn, och hennes bästa vän Nils:

”Det är bara Nils som kan få för sig att ha knallrosa shorts och t-shirt, och neongula joggingskor på gympan. Vi har aldrig pratat om det, men jag tror att han klär sig så för min skull. För att jag ska känna igen honom på långt håll om jag behöver honom. En sådan kompis är Nils.”

Vilken superhjältekraft skulle du vilja ha?
Det tror jag måste vara att kunna flyga. Tänk så fort man skulle komma fram! Och vilken frihetskänsla! Det enda problemet är att jag har fruktansvärd höjdskräck. Jag hoppas att skräcken försvinner om jag plötslig fick förmågan att flyga, annars hade den superhjältekraften varit ganska bortkastad ...

Det här visste du inte om författaren:
Jag var hallodame (hallåa på svensk) i NRK en kort period för tio år sedan. Då fick jag träning i att andas med magen för att få en bra och tydlig röst, det har jag nytta av nu när jag reser runt så mycket och pratar för barn!

 

Länktips:

http://superbitchene.com/

Följ författaren på Instagram, @audhildsolberg

Vad har du för…

Favoritfärg?
Mörkgrönt.

Favoritdjur?
Jag är väldigt förtjust i djur, precis som Anne Bea.  Jag växte upp i en liten by med många gårdar i närheten, så jag var omgiven av får, kor, hästar, katter och hundar hela barndomen. Länge trodde jag att mitt favoritdjuret var katt, eftersom vi hade en katt när jag var liten. Men när den dog och vi fick den lille golden retriever-valpen Balder, som stack in nosen under mitt ena öra och la sej till rätta på mina axlar, insåg jag att jag nog var ännu mer förtjust i hundar. Eller i vilket fall i Balder!

Favoritlag?
Liverpool. Där har jag nämligen bott.

Älsklingsrätt?
Pizza.

Favoritgodis?
Sött lösgodis. Och mörk choklad.

Favoritfilm?
Ondskapens hotell (The Shining) av Stanley Kubrick vinner i skräckgenren (som jag älskar!). Men jag gillar också Mitt liv som hund av Lasse Hallström, Gudfadern-filmerna och Annie Hall av Woody Allen. Den bäste filmen jag såg 2015, var animationsfilmen Insidan ut. Och så är jag, som så många andra nu för tiden, väldigt fascinerad av true crime-genren på tv.

Har du någon idol / förebild?
Karaktären Anne på Grönkulla i barnboksklassikern med samma namn har varit en förebild för mej sedan jag läste boken för första gången när jag var 11 år. Hon är snäll, smart, modig och vågar vara sig själv. Dessutom har hon förmågan att tänka klart och positivt i motgångar. Bland verkliga människar beundrar jag de som vågar säga ifrån och kämpa när de flesta av oss anser det är tryggast och enklast att tiga. Många av dem är fredspristagare.

Favoritresemål?
England! Jag har älskat England så länge jag kan minnas – språket, humorn, landskapet, litteraturen, kulturen, altl! Även om jag har varit där massvis av gånger, och också bott der, drar jag dit igen och igen. 

Kampen mot superbitcharna

-1