Alma och Fanny vill öka kunskapen om dyslexi
När Fanny Eriksson var barn tyckte hon att läsning var det tråkigaste som fanns. Alma Landqvist längtade däremot efter att kunna läsa lika tjocka böcker som sin syster. Båda två tycker att det är viktigt att prata om dyslexi vilket de gör i en podd.
Text: Annsofie Andersson, 31 maj 2022.
När man är dyslektiker handlar inte dyslexi enbart om läs- och skrivsvårigheter. Det handlar också om känslor kopplade till dyslexin och mycket utanförskap, berättar Fanny Eriksson.
- Man kanske är själv i sin klass med dyslexi. Att behöva gå från sin grupp till lästräning, skolan är ju hela ens värld när man är liten, det gör att man känner sig utanför. Det kan vara väldigt känsligt och det pratas det väldigt lite om.
Alma håller med. Båda två har upplevt att många inte vet vad dyslexi egentligen är och de vill sätta ljus på frågan. Bland annat utforskar de ämnet dyslexi i DyssePodden, en podd som ges ut av Föräldraföreningen för dyslektiska barn, FDB.
Blandad relation till läsning
Som barn hade de en blandad relation till läsning. Alma ville jättegärna läsa, men förstod inte varför hon inte kunde läsa lika tjocka böcker som sin syster.
- Jag kunde bara läsa Lasse-Majaböcker fram tills jag gick i nian. De var de enda som hade tillräckligt stor text och var så kort att jag orkade läsa.

Dyslexi beskrivs ofta som att texten hoppar framför ögonen, men så behöver det inte vara för alla, säger Fanny och Alma.
- Lästräningen var inte rolig eftersom det inte är kul att göra något som man är dålig på. Jag är ändå tacksam för all lästräning jag kämpade mig igenom, för idag är jag duktig på att läsa, säger Fanny.
Dyslexin tar sig olika uttryck
En dyslexidiagnos är inte densamma för alla som har den. Både Fanny och Alma beskriver att de blivit missförstådda många gånger och skolgången har tidvis varit kämpig. Den klassiska beskrivningen av dyslexi är att texten hoppar framför ögonen, men så är det inte för alla.
- Om jag blir stressad kan det även hända att texten bara försvinner i ett svart hål, berättar Alma.
Fanny säger att det är viktigt att påpeka att det är väldigt olika. Hon är rätt bra på att läsa, hennes största problem är att radhänvisningen inte kopplar.
- När jag ska gå från en ny rad till nästa rad har jag ingen aning om jag var längst upp eller längst ner. Jag kan komma på mig själv med att läsa samma rad flera gånger, säger hon.
Hur är er relation till läsning idag?
- Det går i perioder som med allt annat. Ibland tycker jag det är kul att läsa, ibland tar jag en paus. Men jag upplever alltid att det är roligt att läsa, säger Alma.
- Läsning är inte det roligaste jag vet. Att få en paus från det efter studenten var jätteskönt. Jag vill gärna längta efter att få läsa hellre än att bli tvingad att läsa, konstaterar Fanny.