Berättelsen bakom Äppelhyllan

I början av 1990-talet arrangerade Kulturrådet en studieresa till London. Där fick deltagarna besöka bland annat specialbiblioteket Library of the Handicapped Child. Biblioteket är numera nedlagt, men riktade sig till barn med funktionsnedsättningar och drevs med hjälp av pengar från den kända författaren Enid Blyton.

På biblioteket fanns inspirerande böcker, spännande material och många taktila föremål. Ett av dem var ett äpple som vid beröring gjorde att en liten larv kikade fram. Föremålet hade inspirerats av Eric Carles bok ”Den mycket hungrige larven”.

Äppelbiblioteket inspirerade andra

Äpplet som symbol fick följa med hem till Sverige. Vid invigningen av Sveriges första Äppelhylla på biblioteket i Härnösand 1993 skapades en konstnärlig utsmyckning i form av en mörkröd äppelkoja i trä. Där kunde barn krypa in och dessutom hade insidan av kojan en mängd olika taktila funktioner.

Härnösands Äppelbibliotek inspirerade i sin tur en rad andra bibliotek och flera skaffade en egen Äppelhylla. Den gemensamma tanken var och är att Äppelhyllorna ska innehålla böcker för och om barn med funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter och visa på hjälpmedel och olika sätt att läsa.

Kärnhusgruppen blev Expertnätverket

2003 bildades Kärnhusgruppen av sex bibliotekskonsulenter. Arbetsgruppen verkade för att förbättra biblioteksservicen till funktionshindrade barn och ungdomar. Även Kulturrådet medverkade i gruppen, som i första hand vände sig till länsbibliotekens personal. Syftet var att arrangera fortbildningar, bidra till utvecklingen av bibliotekens Äppelhyllor och att medverka till att bibliotekens handlingsplaner för att förbättra tillgängligheten kom till stånd.

I dag finns ”Expertnätverket för bibliotek som har Äppelhyllor”, ett forum inom Svensk biblioteksförening, för alla bibliotekarier som arbetar med Äppelhyllor och tillgänglig verksamhet för barn och unga.