Ellen Karlsson: "Jag tror att vi alla är rätt lika varandra"
Boken om Selma kom ut i augusti. Den är en samling av Ellen Karlssons tre böcker om sjuåriga Selma och hennes två bästisar Fabian och Snöret.
Text: Lisa Ahlqvist, 2 september 2019.
Hur kommer du på vad du ska skriva om?
- När jag hade skrivit den första boken om Selma lärde jag känna henne så bra att det var som att jag bara visste vad som hände i hennes liv. Det är som att jag har med mig de personerna som finns i boken och ibland så hoppar de fram och då vet jag att det är något som jag vill skriva om.
Vad handlar Boken om Selma om?
- Man kan säga att det är ett år i Selmas liv, med både stora och små, och roliga och sorgliga, händelser. Boken om Selma handlar också om vikten av att få vara sig själv och rätten att få vara själv (eller ensam) om man vill det. Men också om hur härligt det kan vara med riktig vänskap.
Tycker du att det fungerar att vara bästisar med två?
- Det tycker jag går fint! Jag har flera bästisar nu som vuxen. Och när jag var barn hade jag ibland en och ibland flera.
Selma har en stor hemlighet hon har lovat att hålla tyst om. Men det är svårt. Hur bra är du på att hålla hemligheter?
- Jag är bra på att hålla hemligheter och jag tror att jag var bra på det även som barn. Ibland kanske för bra! För en del hemligheter, som Selmas fågel till exempel, tycker jag inte att man ska hålla för sig själv.
Ellen skriver om alla olika känslor i kroppen
I Ellens böcker får alla barn ha många olika känslor. Ingen person tänker endast snälla och vackra tankar precis hela tiden.
- Jag tror att vi alla är rätt lika varandra, säger Ellen. Jag brukar tänka på hur jag själv skulle ha känt mig om jag var Selma eller Snöret och sen utgå ifrån det.
Varför blev du författare?
- Nästan alla i min familj jobbar med barnböcker på olika sätt så det har alltid känts som en möjlighet att skriva böcker. Men när jag var liten ville jag helst rita, inte skriva. När jag var typ 20 år provade jag ändå att skriva en ungdomsbok som aldrig blev utgiven. Men jag ville försöka igen så jag fortsatte att skriva tills jag hade en till bok att skicka till förlag. Och den blev antagen och utgiven!
Jag har läst att dina föräldrar arbetade med att skriva barnboksrecensioner.
- Ja, det stämmer och mamma var också barnbibliotekarie så vi läste mycket. Många nya böcker. Jag läser också mest nya böcker med mina barn.
- Jag lärde mig läsa när jag var 4 år och då läste allra helst Bamse. Men först ville jag inte lära mig att läsa för då trodde jag att mina föräldrar skulle sluta att läsa högt för mig Men det hade jag inte behövt oroa mig för, de fortsatte att läsa för mig ända tills jag var ganska stor. Väldigt mysigt!