5 frågor till Ylva
1. Vad är det sämsta med att vara författare?
Många författare klagar över bristen på arbetskamrater, men jag gillar att vara ensam flera timmar varje dag. Det svåraste tycker jag är sorgen när man är färdig med en bok man verkligen gått in i. Ödsligheten efteråt kan vara hemsk.
En annan väldigt jobbig sak är när man kör fast och inte alls kommer vidare, när en historia är klar och ändå inte ett dugg bra utan man nästan måste bestämma sig för att kassera den.
Sen finns det en stor nackdel till. Det är att man blir så disträ, så inåtvänd i vissa perioder. Men det är nog jobbigast för ens närmaste. För den disträe (jag) är det närmast härligt.
2. Är du rik?
Nix. Det är författare mycket sällan. Vill man bli rik är det säkrast att satsa på något annat.
3. Om du inte var författare, vad skulle du då vilja vara?
Biolog tror jag, en som forskade och tog reda på en massa intressanta saker om hur naturen hänger samman. Eller en som skrev oerhört bra naturböcker. Fast då är man väl snarare författare i alla fall?
4. Hur får du idéer?
Ur precis allt. Sånt jag hör nån säga på bussen eller i mataffären, ofta ur sånt jag läser, ibland ur saker jag drömmer. Saker jag ser. Ett hus som någon kan bo i. Tre personer på ett fik som nästan inte pratar fast de uppenbarligen känner varandra. En situation jag ser och vill ändra på fast jag inte kan, annat än i en bok.
Men en idé är bara som en liten liten öppning in i något. Den är som ett litet ljus riktat åt ett visst håll, ett irrbloss man måste ta i svansen och följa.
5. Varför skriver du för hand?
För att jag tänker mycket bättre då och kan koncentrera mig helt och hållet på ordens ljud och berättelsens rytm istället för att hela tiden se alltihop framför mig som text.
Det är som om det för mig blir lättare att bortse från stavning (när jag är koncentrerad stavar jag mycket illa). Jag har också lättare att vara ungefärlig och inte bestämma vad som är ett komma och vad som är en punkt.