Intervju med Åsa Anderberg Strollo
Text: Barnens bibliotek, 2017, uppdaterad november 2021.
Foto: Magnus Liam Karlsson
Varför blev du författare?
– För att det är det roligaste jag vet. I början var skrivandet som en ventil, för att få ut saker, för att stå ut. Det var privata texter, små konstiga utbrott som jag skrev på min pappas skrivmaskin. Skrivandet var ett sätt att trösta mig själv, att få ilskan att lägga sig och bli lugn.
– Senare, på gymnasiet, upptäckte jag att en del faktiskt gillade att läsa det jag skrev också. Det blev noveller först, som ett extraknäck.
Du fick ju ett riktigt dundergenombrott med "Bryta om" som kom för tio år sedan. Hur var det?
– Det var ganska chockartat. Och så klart väldigt, väldigt roligt. Alla var verkligen måna om att hålla nere mina förväntningar. Men när jag kom till Bokmässan i Göteborg och tog rulltrappan ner i den gigantiska hallen packad med folk såg jag att förlaget hade tryckt upp ett jättefotografi av mig som hängde från taket. Jag fick verkligen total panik. Tårarna kom, så jag vände och tog rulltrappan upp igen, och gick tillbaka till hotellrummet.
Du skriver mycket om rötterna bakåt, och om familjen. Varför?
– Det beror nog på att jag har så unga karaktärer, där familjen är viktig. Mina pappa-relationer är oftast bra, även om han kanske kan vara lite frånvarande. Med mamma är det värre.
Det svåraste med att skriva böcker
Vad gör du om du kör fast i skrivandet?
– Om jag kör fast rejält, som jag gjort en gång, försöker jag sänka ambitionerna och skriva något lättare. Det är i och för sig inte lättare att skriva barnböcker, men det är ett mindre antal tecken, mindre att vara inne i. Om jag kört fast mer tillfälligt rör jag på mig, det är jättebra!
Vad är det roligaste med att skriva böcker?
– När jag hamnar i sånt här flow, och känner mig genial, när jag bara skriver och tiden försvinner – det finns inget bättre.
Vad är det svåraste med att skriva böcker?
– En jättesvår sak är att hålla verkligheten på paus. Jag måste ha lugn och ro i min egen verklighet för att ha energi till det jag skriver om. Om jag haft ett annat yrke kanske jag skulle haft en fantastiskt rolig och spännande fritid. Men nu äger det som är spännande rum i mitt huvud.
– Sen är det svårt att hantera stora mängder text. Jag vill ofta skriva mina historier från början till slut och jag vill ha koll. Men om jag börjar läsa på sidan 1 och ska börja skriva på sidan 156, så är arbetsdagen slut innan jag läst så långt.