Rebecka Åhlund är journalist, skriver skräckböcker för barn, kan tatuera och gillar norsk dödsmetall och skogen.

Läs intervjun med Rebecka Åhlund »

 
Välj söksätt
  • Barnensbibliotek
  • Webb
Search
 

Läs om författare och illustratörer (klicka på första bokstaven i efternamnet):

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Aktuellt om Jørn Jensen

När kommer nästa bok ut och vad handlar den om?
Nästa bok som kommer ut i Sverige (januari) är en nyutgivning av Kasper gör mål, men nya illustrationer av Charlie Christensen (han som gjort Arne Anka).

Vad gör du just nu?
 Just nu skriver jag inte på någonting. Jag har fullt upp med att rätta i mina texter. Ofta när man får bilderna till en bok har tecknaren gjort något helt annat – och då är det alltid enklare att fixa till texten. 
Jag har börjat lite smått med ett par böcker, men vet inte riktigt vad det ska bli av dem ännu.


Jørn

Jensen

Intervju med Jørn Jensen

 

När den danska författaren Jørn Jensen är ute i skolorna och berättar att han skrivit över f y r a h u n d r a böcker blir barnen imponerade. ”Har du livvakt?” var det någon som undrade.

Men det har inte Jørn, och han försäkrar att han inte är ett dugg berömd, ens i sitt hemland Danmark. Men det borde han kanske vara? Om inte någon som skrivit alla dessa böcker och dessutom är en före detta guldsmed och dansk juniormästare i längdhopp, och som (nästan) bestigit Kilimanjaro och kokar sin egen marmelad, vem ska då vara kändis?

Varför blev du författare?
–  Jag var lärare undervisade på lågstadiet. Det är många år sedan, men då upptäckte jag att det inte fanns några roliga eller spännande böcker för dem som hade det lite svårt att läsa. Så då började jag skriva sådana.

– Alla mina böcker är lätta att läsa. Det finns vissa regler att hålla sig till: det får inte vara för långa meningar, inte för långa och svåra ord och så vidare. Mycket av arbetet med att skriva en bok är att rätta den. Jag går igenom varje bok sex gånger, och skriver om och skriver om.

– En annan sak med lättlästa böcker är att de måste ha bilder. Men du ska inte tro att tecknarna ritar det som står i texten – de kan göra något helt annat. Och då är det ju enklare att skriva om texten.

Gör du/har du gjort något annat än att skriva böcker?
– Jag har gjort massor med olika saker. Till exempel har jag sjungit i Roskilde domkyrka, i kören. När jag började skriva arbetade jag som talpedagog, men efter några år hade jag inte tid med båda. Så då sa jag upp mig.

– Och mitt första riktiga arbete var som guldsmed!

Berätta om en person i dina böcker!
– Tove i Hämndens labyrint kom till efter det att jag läst Stieg Larssons böcker. I dem finns det en kvinna som är mycket speciell: Lisbeth Salander. Tove är lite som henne, orädd och tuff.

– Det finns en femte del i den serien men den kommer inte ut i Sverige. I den förekommer nämligen organiserad brottslighet av folk från Balkan. Den finns, den är sann – man inte kan skriva om invandrare som håller på med något brottsligt, tyckte det svenska förlaget.

Tycker de danska förlagen att man kan skriva om allt?
– Ja, fast de blev lite nervösa när Tove i Hämndens labyrint sätter efter en kille i ett graffitigäng. Kan man skriva nåt negativt om dem? Min redaktör blev tvungen att prata med sin chef, men det var ok.

Du har skrivit om mc-gäng också, i serien som heter Täcknamn Mattias – blev du inte nervös av det?
– Nej, inte alls. De böckerna handlar om hur Mattias kommer i kläm när hans pappa hoppar av gänget. Mattias och hans pappa måste flytta och leva med skyddad identitet.

Har du blivit censurerad i Sverige någon mer gång?
– Ja, på ett omslag var det en magiker som sågade itu en kvinna. Och det ska man ju inte göra, det är ju helt riktigt. Så den bilden ville inte förlaget ha.

Vad gör du när du inte jobbar?
– Då cyklar jag. Men då tänker jag ju, så det är väl också att arbeta.

– Fast å andra sidan är det så att skriva är också min hobby, så jag vet nog inte när jag arbetar och när jag är ledig.

– Min fru och jag har ett hus i en by i Frankrike, sedan drygt 20 år. Där brukar vi vara på somrarna, och då försöker jag att inte arbeta. Byn vi bor i är liten och stilla, utom en gång om året, då cykelloppet Tour de France kör förbi, upp på Mont Ventoux. Då är det en halv miljon människor på berget, som ser åkarna svischa förbi.

– Jag tycker om att resa. I somras var vi i Tanzania, jag och min fru tillsammans med några andra danskar. Vi hade tränat i månader – vi skulle nämligen upp på Kilimanjaro, som är nästan 6000 meter högt. Sista dagsetappen började vid midnatt. Vi vandrade i mörkret med en fantastisk stjärnhimmel ovanför. Men när vi gått i sju timmar, och bara var 139 meter från toppen – då kunde jag inte ta ett steg till.

Vad gör du om du kör fast i skrivandet?
– Då går jag ut på en promenad. Oftast hinner jag bara ut på förstukvisten innan jag vet hur jag ska lösa problemet. Men då låser jag inte upp och går tillbaka till skrivbordet, utan går min tur.

– Tidigare arbetade jag ofta med flera böcker på samma gång, så om jag körde fast i en deckare, kunde jag skriva på till exempel en Pallebok. Tills jag kör fast med den, då fortsatte jag på deckaren...

– När en historia går i stå brukar jag prova att sätta in en ny person i handlingen. Han eller hon kanske kan sätta fart på storyn!

Vad är det roligaste med att skriva böcker?
– Det är nog att när jag får positiv respons från eleverna när jag kommer ut på skolorna. Det är inte många som känner igen mig i Danmark, jag är aldrig i tv eller tidningarna. Så när jag kommer ut på en skola vet ingen vem jag är när de ser mig, men de har läst mina böcker.

– Att inte vara känd passar mig bra, jag är väldigt privat av mig.
Vad är det svåraste med att skriva böcker?
– I mitt fall tror jag det är att verkligen kunna anpassa idén jag har till målgruppen, rent historiemässigt. Hur ska man skriva för en viss målgrupp när det till exempel närmar sig sex?

– När jag är ute på skolorna frågar barnen ”hur lång tid tar det att skriva en bok”. Om man tar en liten bok i serien Kallt blod, som är på 60 sidor, så brukar jag säga att när jag har fått en bra idé tar det först två år att skriva den. Sedan tar det två år till att rätta den, och att få språket rätt.

– När det gäller att få till språket har jag god hjälp av min fru. Hon arbetar som läskonsulent, och är med i hela processen.

Du har ju skrivit så otroligt många slags böcker. Vilket ämne är roligast?
– Det är två ämnen som jag nog får säga är favoriter: deckare och sport.

– I Danmark finns många kvinnliga författare, och de skriver aldrig om fotboll eller annan sport. Så då tänkte jag att det kanske jag kan skriva om.

Vilka ämnen är svårast?
– Det svåraste jag skrivit är tjejhistorier. Jag kommer ihåg när min redaktör Gitte för länge sedan sa att ”nu ska du skriva en bok för tjejer” så sa jag att ”jag har aldrig varit en tjej, så det kan jag inte göra”. Men hon skickade över en liten bok, och efter att ha läst den skrev jag böckerna om Sofie.

– Det tyckte jag var roligt – men svårt. Som i Sofies dagbok när hon blir förälskad. Att försöka tänka hennes tankar var inte lätt.

 

Intervjuade gjorde Noomi Hebert, som fick en burk hemkokt havtorns- och äpplemarmelad!

Kortfakta

Namn: Jørn Jensen.

Född: I Taastrup i Danmark.

Bor: Roskilde, Danmark.

Det här visste du inte om författaren: Det är Jørn som är Palles pappa – han som hela tiden klantar till det för sig.

Vilken superhjältekraft skulle du vilja ha: Nej, det behöver jag väl ingen… Jag lever i nuet och jag lever på jorden. Men jo, förresten – jag skulle vilja kunna klättra 139 meter till! (Mer om det i intervjun!)

Läs mer på författarens hemsida:  www.joernjensen.dk

Klarar du danska kan du också läsa om Jørn på Forfatterweb.dk

ALLT Jørn skriver är lättläst.

OBS! I vår katalog använder vi den svenska stavningen, så Jørn blir Jörn.

Vad har du för…

Favoritfärg: Starka färger, jag säger rött!

Favoritdjur: Jag har inget djur, om man inte räknar räkorna! Jag fick fyra räkor av min son för flera år sedan. Räkorna bor i en glasburk, som är helt lufttät, det är som ett miniekosystem därinne. Barnen på skolorna brukar tycka det är knasigt. Men annars gillar jag hundar.

Favoritlag: Nej, jag gillar ju friidrott. Och cykling.

Älsklingsrätt: Fisk

Favoritgodis: Allt som är sött!

Favoritfilm: Gudfadern. Och så gillar jag filmatiseringarna av Stieg Larssons böcker.

Favoritresemål: Huset i Frankrike, så klart. Och nästa år ska jag och min hustru gå Inkastigen i Peru – det ser jag fram mot.

Börja läsa - några exempel

För dig som inte är nybörjare längre - några exempel

 

 

 

 

 

Ungdomsböcker

Jørn läser...

Vad gillade du att läsa när du var liten/ung?

– Då läste jag deckare, gärna vuxendeckare, och när jag var klar med dem gick jag över till facklitteratur. Jag läste gärna om fåglar, det gör jag fortfarande, jag tycker om att gå ut och se stora havsörnar som kommer flygande.

Vad gillar du att läsa nu?

– Jag läser fortfarande fackböcker. Och på ett sätt är skönlitterära böcker är också faktaböcker för mig. Jag läser dem för att se vad det är för tankar som avhandlas, hur de gestaltas. Det är väldigt sällan jag läser för nöjes skull.

Finns det några böcker du vill tipsa om?

– Det finns en dansk författare som heter Bjarne Reuter – läs honom!

Barnens bibliotek anmärkning: Tyvärr finns det inga böcker på svenska av Bjarne Reuter att köpa längre. Men fråga på ditt bibliotek ifall de har nån kvar. Dom ÄR bra. Särskilt Den korsikanske biskopen och Jakten på Jultomten.

-1