Jag gillar att lära mig saker jag inte kan något om, sånt går jag igång på. Jag gillar att snöa in på saker, säger Charlotta LanneboLäs intervjun med Charlotta "Lotta" Lannebo »

 
Välj söksätt
  • Barnensbibliotek
  • Webb
Search
 

Läs om författare och illustratörer (klicka på första bokstaven i efternamnet):

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Stiligt foto på Dan Höjer. Fotografen heter Caroline Andersson

Intervju med Dan

Dan Höjer får besök av Barnens bibliotek och avslöjar allt: han ljuger, han stjäl, han har inget minne – och så har han hittat ett äkta tidshål i sin egen lägenhet!

Dan Höjer i dörren till ett förråd.

BILD: Ja, vem tillhör det där lilla utrymmet intill balkongen. Ingen, visade det sig. Det var ett icke-utrymme, helt hemligt. Gissa om det satte fart på Dans fantasi?

När kommer din nästa bok ut och vad handlar den om?
– Den nya Cirkusdeckaren som heter… få se nu… det som finns där… i Gränna – jag är så virrig! Jo! Polkagrisar! Polkagrismysteriet, den kommer i vår.
– I sommar kommer en ny Arkeologdeckarna… vad heter den då? – de är i Kanada och träffar en pirat… (borttaget) Åhh, hur kan jag glömma bort mina egna böcker …?  Jo, just det! Kapten Kidds hemlighet!
– Och i maj kommer nya boken om Greven, Gruvans hemlighet. I mars började jag prata in de tre första arkeologdeckarna som ljudbok.

Cirkusdeckarna och polkagrismysterietArkeologdeckarna och Kapten Kidds hemlighet

Böckerna om Greven börjar i Sundbyberg, där du bor. Hur kommer det sig?
– Inte bara i Sundbyberg, utan här, i lägenheten där vi bor! Det började med att det skulle bli renovering av hela vårt hus. Då kom hyresvärden hit med en ritning och kollade igenom lägenheten. Och så pekade han på vårt förråd utanför balkongen. Vem tillhör det rummet? sa han. Det fanns inte med på ritningen. Ett icke-utrymme! tänkte vi. Superspännande! Och när vi började titta närmare såg vi att det fanns rökgångar för en eldstad i vårt förråd. Det skulle ju kunna ha bott nån här! Så hela idén kommer därifrån, och därför finns det numera ett tidshål i vårt förråd på vinden.

Varför blev du författare?
– Från början hade jag inte en tanke på att bli författare, men så var det en fröken som plötsligt sa ”du skriver bra, Dan. Du skulle kunna jobba som journalist”. Det hade jag aldrig tänkt på, men det blev jag. Jag jobbade på olika tidningsredaktioner, och på Kamratposten.

– Att jag blev författare var inte riktigt meningen. Jag hade skrivit en artikel i KP om spökplatser. Då ringde de från ett bokförlag och frågade om jag kunde skriva om fler spökplatser – 110 stycken! ”Är du galen”, sa jag, ”det kommer att ta jättelång tid”. Men jag åkte runt i ett år och letade, och det var galet kul.
– Jag hade ju skrivit om lite olika saker i KP, som dassens historia. Så då tänkte jag att det kanske kan bli en bok också – om olika sakers historia? Det kunde det; Puss & dass & pantalong, hette den. Och sen har det bara trillat på… Jag räknade efter häromdan, och nu har jag skrivit 71 böcker. Men jag tycker inte det är så många. Det finns ju många dagar på året, och jag gör ju inget annat än skriver och skriver. Och så älskar jag att bli klar, så när jag har hunnit hälften av boken så spurtar jag som bara den för att bli färdig. Jag älskar när jag har kommit på hela historien och får börja mixtra med meningar och ord.
– Ibland kan jag nästan skämmas lite inför dem som drömt om att bli författare i hela sina liv. För mig gick det lätt, och var inte ens meningen!

Har du gjort något annat än att vara journalist och författare?
– Ja, delat ut tidningar, sålt bröd i tunnelbanan och stått i kiosk… och spelat på gatan! Det var jag och min fru Lotta, vi började med det när vi var 20 år. Lotta spelade flöjt, jag spelade gitarr, vi körde Bellman och tjänade faktiskt så mycket pengar att vi kunde åka till Portugal och vara där i flera månader.  

Du skriver om väldigt mycket olika saker. Varför?
Lilla snippa-boken– Ja, att det blev så många faktaböcker i början har att göra med att jag var journalist. Det var ju precis som att skriva i tidningar, men längre. Sen har jag skrivit om sådant som jag är arg på eller tycker är kul. Något jag var arg på var sexualundervisningen i skolan, länge var den alldeles för dålig, om den ens fanns, på många skolor. Därför skrev jag till exempel Lilla snoppboken och Lilla snippaboken.

– Min hjärna tycker det är kul med olika grejer, det finns ju så mycket att skriva om. Men något jag ännu inte har gjort är en härligt romantisk men samtidigt krånglig kärlekshistoria, men det vill jag prova någon gång.

Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag har ett gammalt punkband, men mest är jag med familjen och träffar kompisar. Eller går på fotboll eller bio eller teater. Jag är en typiskt vanlig gubbe som gör vanliga saker, enda skillnaden är att jag sitter och ljuger på jobbet!

Vad gör du om du kör fast i skrivandet?
– Sitter kvar och försöker. Då händer det ofta nånting tills slut ändå. Och så går jag på promenader, och så äter jag väldigt många mackor.

Vad är det roligaste med att skriva böcker?
– När jag blir hungrig. Jag kanske har börjat skriva klockan 9 på morgonen, och så glömmer jag att käka lunch och glömmer att käka middag. Och så vaknar jag upp klockan sju på kvällen och undrar var jag har varit nånstans… Då har jag varit ute och flugit med Strumpmannen i tio timmar, det är häftigt.

Vad är det svåraste med att skriva böcker?
– För mig är det svåraste att komma på. Jag måste gå ut, titta, fundera… jag har skrivit flera böcker tillsammans med Lotta, och hon ser saker direkt, hon ser scener och få idéer, lite som en film. Där är jag inte alls lika bra. Om jag hör något så kan jag formulera det, det fixar jag. Jag är nog mera journalist och mindre komma-på:are,

Har du några råd till den som vill bli författare?
– Ljug, stjäl, börja från slutet och skriv dåligt!
– Med skriva dåligt menar jag mest: ut med hela historien, sitt inte och fundera så mycket. Och man ska stjäla från andra – om jag läser något jag gillar så tänker jag ”varför är just den här boken bra”, och så försöker jag sno den författarens sätt att skriva.
– Sen måste man ha tålamod, och träna. Och träna mer. Som Zlatan – han var jätteduktig på fotboll när han var tio, men nu är han 35 och mycket bättre – och vad har han gjort? Jo, han har tränat. Och tränat. Och tränat.

Dan Höjer på sin balkong. Fin utsikt över hustak. Foto Noomi Hebert för Barnens bibliotek

Har du något särskilt läsminne?
– Läsminne… suck. Mitt minne är ju så dåligt. Jag glömmer det mesta! När jag var chef för KP skulle jag skriva kåserier och berätta om saker från min egen mellanstadietid. Men det var blankt! Tomt! Jag var tvungen att leta upp gamla bilder, och då mindes jag plötsligt mycket bättre.
– Jag glömmer vad folk heter. Jag kan se samma film två gånger, och inse först på slutet att jag sett den förr. Och jag har faktiskt – faktiskt – skickat in en skräckhistoria till förlaget och så har de ringt och sagt att ”den här har du ju redan skrivit”. Det är ju pinsamt. Jag kallar det silhjärna; det är bara de stora sakerna som fastnar, resten rinner rakt igenom.

Men är det inte bra att leva i nuet? Det är ju inne att vara mindful…
– Ja, i så fall är jag mindful… det är samma med årtal och siffror och vilka som spelar när jag går på fotboll. Det finns jättemånga som kan rabbla laguppställningar flera år bakåt – jag glömmer ju vilka som spelar precis nu…det är inte så viktigt för mig. Bara Hammarby vinner.
– Vad var frågan nu igen?

Jo, om läsminne…
– Jag minns somrarna när vi var uppe i Umeå hos min morfar och mormor, där hände ingenting. Man kunde fiska, och det gjorde jag. Och så fanns det böcker, jag minns hur rummet såg ut, att jag bara plöjde bok efter bok efter bok, mest gröna Wahlström som mina äldre bröder samlat på sig.
– Rummet hade lågt i tak, en säng, en läslampa och en massa äventyrsböcker. Och så gillade jag att läsa serier, massor med serier, Buster och Tintin, och jag prenumererade på Kamratposten.
Trälarna. En bokserie av Sven Wärnström– Jag var på bibblan och lånade också, såklart. Det är nog häftigaste platsen på jorden, alla bibliotek.
Tvillingdeckarna var en favorit – där har vi ju också en rak stöld, kan man ju säga, med Kaspar och Katinka, Cirkusdeckarna, som är tvillingar. Sen läste jag Dante och Tvärsan, och sen vid 14–15 blev det ett superhopp från Trälarna och Åshöjden till vuxenboken Mina drömmars stad, som jag och Lotta har försökt härma i Stoppa greven! Deckare läste jag också, alla Agatha Cristie, man lärde sig snart att det var den man inte alls misstänkte som var mördaren.

Har du läst om dina gamla favoriter?
– Ja, Tvillingdeckarna är fortfarande spännande. Men ganska mossiga när det handlar om hur killar och tjejer ska vara, och så är de väldigt pladdriga med för många ord.
– Just längden på texter har ändrats väldigt mycket. Om man bläddrar i gamla KP var det säkert dubbelt så mycket text då, och mycket svårare ord. Vi läser på ett annat sätt nu, det måste vara snabbare och kortare. Det märks också när jag är ute och pratar i skolorna, att många barn ganska lätt blir uttråkade om det inte är kul hela tiden.

Vad gör du då?
– Jag försöker vara just kul. Och inte ta böcker på sånt superallvar. Elever får höra hela tiden hur viktigt det är att de läser, jag försöker visa hur kul det är att läsa och hur lätt det är att skriva. Med humor kan man omvända folk. Jag brukar försöka rikta in mig på de som verkar vara allra minst intresserade, och det brukar funka. Då kan det bli kul, för alla.
– Efteråt säger de ofta att de trodde att jag skulle var en tråkig typ, men att jag inte alls var det. Och det är ju roligt att höra. Men också ganska tråkigt – det visar ju vad många tycker och tänker om just böcker och författare.

Intervjuade gjorde Noomi Hebert


Dan

Höjer

Kortfakta

Namn: Dan Höjer

Född: 14 juni 1964 i Stockholm

Bor: Sundbyberg

En massa mer fakta om Danne (som han kallas) finns på hans hemsida:  Dans hemsida
Där kan du också lyssna på låtarna med Strumpmannen och Cirkusdeckarna (klicka på Sånger & annat), eller läsa hur du kan vinna en klassuppsättning Cirkusdeckare (klicka på Cirkusdeckarna) och en massa annat.

En teckning med Dan Höjer som Super-Danne. Gula trikåer och blå mantel

Vad har du för…

Favoritfärg: Regnbågen.

Favoritdjur: Hund.

Favoritlag: Hammarby.

Älsklingsrätt: Starka asiatiska rätter.

Favoritgodis: Skumbananer – jag jobbar mycket med skumbananer, eller alltså jag äter dem medan jag jobbar.

Favoritresemål: Jag var nyss i New York, det var häftigt. Det är roligt att komma till nya platser. Men just nu har jag ingen resa planerad – jo, till vårt lantställe, det ligger vid Sala. Och så ska vi åka till Bollnäs!

Favoritmusik: Ebba Grön!

Arkeologdeckarna

Kommer som ljudbok hösten 2017. Dan läser själv!

Arkeologdeckarna och inkaskattenArkeologdeckare och Tors hammareArkeologdeckarna och Kapten Kidds hemlighet

Cirkusdeckarna. Del 1-3 och 14-16. Klicka HÄR om du vill se alla delarna. Del 1-10 finns också som ljudbok.

Del 1: Cirkusdeckarna och spökmysterietDel 2: Cirkusdeckarna och schlagermysterietDel 3: Cirkusdeckarna och tivolimysterietDel 14: Cirkusdeckarna och dynamitmysterietDel 15: Cirkusdeckarna och snöbollsmysterietCirkusdeckarna och polkagrismysteriet

Två barn sitter på en stor hög med böcker och lyssnar. Texten Barnens Bokpod står på böckerna.

Barnens Bokpod kan du lyssna på Cirkusdeckarna och Månstensmysteriet och Arkeolodeckarna och Inkaskatten!

Strumpmannen skriver Dan ihop med sin fru Lotta. Alla - finns som ljudbok.

Del 1 StrumpmannenDel 2: Strumpmannen och superhjältarnaDel 3: Strumpmannen och ärkefiendenDel 4: Strumpmannen och superproffset Del 5: Supermannen och Tore TofsmesDel 6: Strumpmannen och den stora hemligheten

Några av Dans faktaböcker

Allt det tjejer och killar tycker och tänker innerst inneSuperstarkSupersnabbSupersmartKyssarÄckligt?

Spökhistorier - några stycken... Dan har skrivit många!

Vålnaden på vindenSjälar i skymningen och andra spökhistorierRida med döden. En ljudbok!Sveriges mest hårresande spökhistorier av Dan Höjer och Hans ArnoldSveriges mest gastkramande spökhistorier

 

Serien om Greven

Stoppa greven

Bok 2 kommer i maj och heter Gruvans hemlighet.

Gruvans hemlighet

 

-1