POKÉMONKORT, LEKSAKSKATALOGER och dataspel gör att barn har kunskaper i läsning och skrivning redan i förskolan, men varken förskola eller skola värdesätter och utnyttjar kunskaperna.

I tre år följde Carina Fast, forskare vid Uppsala universitet, sju barn i hemmet, förskolan och skolan.

Barnen kom från olika kulturella miljöer, hade olika modersmål och religiös tillhörighet. Alla dessa faktorer spelar en viktig roll när det gäller läs- och skrivutvecklingen
– religionen kan till exempel öka läs- och skrivförståelsen genom böner, berättelser och sånger. Den mest överraskande slutsatsen i avhandlingen handlar om populärkulturens inflytande. Långt före skolstarten kunde barnen använda sig av bokstäver och bilda ord. Genom reklam, teveprogram, dataspel och Pokémonkort hade de fått en tidig läsförståelse.

– I AFFÄREN SÖKER MÅNGA hemvant upp varor som de är intresserade av, och skiljer den ena produkten från den andra långt innan de har fått någon formell undervisning i läsning och skrivning, berättar Carina. Många barn tar också del av reklam, och redan som fyraåringar känner de väl till vissa varumärken och logotyper. Då barnen kommer till förskolan och skolan har de med sina unika erfarenheter av skriftspråket som en ”ryggsäck”, som Carina Fast kallar det. Men en viss bakgrund eller kunskap ses rentav som negativ av lärarna, och i många sammanhang måste barnen lämna viktiga kunskaper utanför klassrumsdörren.
Religion och andra modersmål än svenska värdesätts inte i skolan.

– Lärarna tycks anpassa sig till de mönster som de själva är förtrogna med, och den officiella skolkulturen speglar ofta en vit medelklasskultur, säger Carina.

– Många lärare har förknippat läsandet och skrivandet med böcker. Trots att de reviderade kursplanerna i svenska har jämställt film, teater och skönlitteratur tycks det inte ha satt många spår hos de lärare som intervjuades.

– Att bejaka barnens erfarenheter och intressen behöver inte betyda att skolan låter sig köras över, eller att man överger det som tidigare stått i fokus för skolans intresse. Snarare skapar det möjligheter för barnen att dela med sig av sina kunskaper, påpekar hon.

Bernt Andersson

Länk till mer information om Carina Fast

På UR hittar du SMÅSAGOR: ”Lokvargen” av Pernilla Stalfelt och Calle Stalfelt, ”Adjö, Herr Muffin”
av Ulf Nilsson, ”Pricken” av Margret Rey och ”Grodan och främlingen” av Max Velthuijs är exempel på småsagor som har lästs in – förutom på svenska – också på turkiska, persiska och bosniska. Sagorna hittar du under På många språk.

Titta på webbsidan under hösten: flera småsagor är på gång på arabiska, albanska, sorani och till våren även på somaliska!
Nya sagor finns också 6 månader för visning på webben.

UR Kundtjänst kan ge besked om var man kan låna eller köpa småsagorna:
telefon 020-58 58 00. E-post
kundtjanst@ur.se
Sök i Mediebiblioteket. Tips: sök på småsagor i fritextfältet.

SAGOR I VÄRLDEN: En sagoskatt från hela världen – på många olika språk! Läs eller lyssna på www.ur.se
I På många språk hittar du program och spel på flera språk.

Pärlor på svenska: böcker för barn och ungdomar med svenska som andra språk
Birgitta Ahlén, Fia
Andersson, Jenny
Nilsson.
3: e upplagan BTJ Förlag

Numera vet man att det tar mellan fem och åtta år för barn som flyttar till Sverige att bygga upp ett ordförråd som motsvarar det som svenska barn har. Att ha stort ordförråd innebär inte bara att barnen förstår orden semantiskt utan att de även förstår ett ords alla möjliga tolkningar och nyanser. Att man kan läsa mellan raderna, om så behövs. Det här kan bara läras i en situation när barnet är aktivt och både läser, skriver och pratar det nya språket. Och faktum är att skönlitteratur är ett av många bra redskap för detta. Berättelser, rim och ramsor samt sagorär både bra och ofta roliga verktyg för att underlätta inlärningen av det nya språket. I den här boken finns många tips för vuxna som på olika sätt arbetar med och möter barn som håller på att lära sig svenska språket. Boken är författad av två lärare och en bibliotekarie med stor erfarenhet från detta område. Första halvan av boken består av kapitel som ger både kunskap om språkinlärning och hur man kan använda böcker för att underlätta den.
Den andra halvan består av kommenterade lästips. Tipsen är uppdelade åldersvis och
efter olika teman.

Barnbarnsböcker: att läsa tillsammans
Annika Holm och Lena Kjersén Edman
BTJ Förlag

Vad ska jag välja? Det har nog många vuxna frågat sig när de ska plocka ur den enorma bokskatt som finns på bibliotek och i bokhandeln. Ja, vad väljer man om man inte vill ha de senaste heta namnen och inte heller de självklara klassikerna? De böckerna hittar ju barnen ändå. I den här boken finns tips att hämta för villrådiga vuxna. Det kan handla om mor- eller farföräldrar som vill skaffa ett litet lager med böcker att ha när barnbarnen kommer och hälsar på. Det kan också handla om förskollärare eller kollopersonal som vill bygga upp ett minibibliotek för längre eller kortare tid.
Boken är indelad i tre kapitel som grovt följer barns åldrar: Bilderböcker, Läsa själv – Läsa högt och Läsäventyr. I varje kapitel ges ett tiotal tips på böcker och dessutom presentationer av författare och illustratörer samt mycket personliga kommentarer om böckernas innehåll och tema.
Det varierade innehållet i boken kommer säkert att inspirera till gemensam läsning. Här finns mycket att hämta både för
vuxna som inte är så inlästa på barn- och ungdomsböcker och för dem som har läst mycket.

Om barn och böcker
Gabriella Ekelund
Utbildningsradion, 2007

När barn växer upp och ska utvecklas till kloka individer är det mycket som de först ska förstå och uppleva. För att kunna göra det behöver barn en vuxen som fångar upp deras tankar och funderingar och hjälper dem att resonera runt dem. Böcker och berättelser kan vara ett bra stöd när man vill samtala med barn om detta. Gabriella Ekelund, journalist på Utbildningsradion, vill att den här boken ska fungera som inspirationskälla för vuxna som möter barn och barns frågor.
Boken är uppdelad i kapitel som behandlar teman som Vardag, Familj och Livet.
Författaren inleder varje kapitel med att dela med sig av sina kunskaper och insikter om ämnet. Därefter följer tips på böcker att läsa med barnen samt kommentarer om hur det aktuella temat gestaltas i boken och hur man föra ett resonemang om det.
”Om barn och böcker” ingår i UR:s TV-serie med samma namn. Serien består av sju program där svenska barnboksförfattare presenteras och dessutom visas exempel på hur förskolor använder böcker i sin verksamhet.

Birgitta Vinnå

BARN FÖDS I DAG till en värld fylld av texter och bilder, skyltar, reklam, böcker och tidningar, tabeller och varudeklarationer. Hur tillägnar sig barn denna text- och bildvärld?
Vilka erfarenheter kan ge dem verktyg att hantera all information och få makt över sitt språk?
Boken ”Läsa högt för barn” betonar betydelsen av att vuxna läser högt för barn och speciellt för små barn.
Boken erbjuder intressant läsning för föräldrar och alla andra som vill fördjupa sina kunskaper om högläsningens betydelse för små barns lärande och språkutveckling.
Författare: Kerstin Dominkovic, Yvonne Eriksson, Kerstin Fellenius
Studentlitteratur AB