Tystnaden och oncentrationen är total. Det är mangaverkstad i Uppsala stadsbibliotek och illustratören Jesper Nordqvist står längst fram och lär ut hur man tecknar det speciella mangaansiktet med de stora ögonen.

DE 16 ELEVERNA är mellan 9 och 15 år och de har alla olika lång erfarenhet av att teckna manga. Nioåriga Harry Nordenfors är där med sin kompis Jacob Landelius och de är ganska nyblivna mangatecknare. Jacob fick en bok om mangateckning i julas och är intresserad sedan dess och Harry såg ett reportage på tv tidigare i år. Nu övar de på att teckna mangafigurens kropp.

Kursen pågår under tre intensiva timmar och bland annat får eleverna lära sig hur man ska få till den rätta formen på mangafiguren och hur man kan teckna olika ansiktsuttryck. Det är mycket viktigt inom mangateckning.

– Det viktigaste är att man ser ut som man känner sig, säger Jesper. Om en mangafigur är riktigt ledsen syns det inte bara på ögonen, utan håret och hela kroppen ser ledsen ut. Känslan man vill visa är förenklad och sedan förstorad flera gånger. I ett otroligt glatt och uppspelt mangaansikte syns näsan väldigt lite, munnen är mycket stor, öppen och glad och ögonen mycket små.

JESPER TROR ATT mangafigurens tydliga uttryck är en anledning till att den är så populär. Det leder till att det är lätt för läsaren att få en relation till figurerna och kanske hitta en favorit som man kan följa under lång tid, eftersom mangaserier oftast består av väldigt många delar. En annan anledning kan vara att det både ser enkelt ut att teckna och är enkelt när man provar.

Men visst krävs det övning för att bli riktigt duktig. Jesper själv tecknar manga varje dag. Han har en egen mangaserie som man kan läsa på hans hemsida.

Just mangafigurens utrycksfulla ögon och hår är också det som Jacob Landelius och Harry Nordenfors fastnat för.

Fjortonåriga Anna Granstams intresse började när hon läste en artikel i Kamratposten för två år sedan och hon har tecknat sedan dess. Det Anna tycker om med manga är att det är tecknat på ett fantasifullt sätt och att det stimulerar fantasin. Hon tycker om att läsa fantasyböcker
när hon inte tecknar, till exempel Harry Potter.

Louise Bown är filmkonsulent vid Film i Uppland och har arrangerat teckningskursen. Den anordnas i samband med filmvisningen av den tecknade mangafilmen
”Spirited Away”. Film i Uppland använder film som ett sätt att lära ut saker och den här terminen visas åtta filmer för olika åldersgrupper. Tanken är att barnen ska få både se och göra. De får se manga på film och sedan prova på att teckna själva.

Mangaverkstad = tystnad. Alla eleverna är djupt koncentrerade under de tre intensiva timmarna.

SIMON ”ZIMEON” LUNDSTRÖM är Sveriges främsta mangaexpert. Han är lärare och översättare och har grundat Mangakai – Sveriges äldsta och största mangaförening.

Vilken är din mangafavoritserie?
Bland annat ”Nausikkaa från Vindarnas dal”, ”Maison Ikkoku”, ”Battle Angel Alita” och ”Fruits Basket” (finns i engelsk översättning).

Vad vill du rekommendera tillen nybliven mangafantast?
”En mask av glas”, eller någon titel av Osamu Tezuka eftersom det är sådant som mangafantasten aldrig annars läser.

Vad tycker du bäst om med manga?
Att japaner har en seriös inställning till sina serier och därför kan skriva olika slags litteratur som barnböcker med hjälp av serier. Ungdomsserierna är bättre för att de oftare fokuserar på allmänmänskliga känslor och inte bara bråk, sex och svartsjuka. Deras ofta overkligt vackra värld kan inge hopp om framtiden. Ingen tror att det finns någon så oändligt ädel och självuppoffrande som Tohru Honda i Fruits Basket, eller jag-tänker-aldrig-ge upp-för-en-pirats-heder som Ruffy i One Piece. Poängen är att det finns en idealbild, en idé att ta till sig och odla. Som om det fortfarande finns saker som är heligare än vardagen.

Text och foto: Klara Svae

Läs mer: Träffa den svenska manga-tjejen Åsa!