Hästdrömmar

av Stina Davidsson

Jag suckade och satte mig på cykeln för säkert sjunde gången. Cyklade samma väg som jag gjort tidigare. In på den knotiga stigen i skogen, ut på den lite större grusvägen mellan dem två hagarna. Man kunde föresten inte kalla dem hagar. Gräset var övervuxet och staketen som vid var sida av grusvägen var gröna av gammal mossa. Jag stannade vid kröken och tvekade. Det såg mörkare ut på något sett och träden såg mycket större och dystrare ut. Jag drog en suck och satte mig på cykeln och började trampa. Jag tvärbromsade när jag såg vad som hade gömt sig bakom dem stora, höga träden. Ett helt...stall! Med en paddock med vitt trästaket runt, bredvid ett stort ridhus och bredvid ridhuset ett stall. Jag gick sakta av cykeln och närmade mig paddocken. Det såg ut att vara ridlektion där. Några enstaka tjejer hängde över staketet och tittade på. Jag gick försiktigt fram och ställde mig några meter ifrån en tjej. Hon tittade på mig och log. Med ens blev jag självsäker och ställde mig bredvid henne.
- Är du ny här? Undrade tjejen och tittade på mig. Jag nickade och hann ta en rejäl titt på henne. Hon hade en svart ridhjälm på sig och under den stack ljusa lockar ut. Hennes ögon var alldeles klarblå och hon hade blanka ridstävlar.
- Jag heter föresten Tyra och rider på den här ridskolan, vad heter du?
- Theresa, fast jag kallas Tess. Tyra nickade och log ännu mer. Hon hade alldeles vita tänder. Ingen tandställning som jag...
- Rider du mycket? Undrade Tyra. Hon verkade inte bry sig om ridlektionen i paddocken.
- Ja... Ljög jag, ibland. Tyra log ännu lite till.
- Du kanske vill provrida? Ja... Min ridlektion börjar snart och jag höra med min ridlärare om du kan få testa. Jag nickade ivrigt. Men jag kunde inte ana...

Visserligen hade jag helt glömt bort att jag ljugit... Och Tyra hade inte märkt något förens jag skulle sitta upp på en häst som jag tror hette Ajax. Det var fem andra i ridgruppen och alla hade suttit upp förutom jag.
- Hur sitter jag upp? Undrade jag och tittade hjälplöst på Tyra. Hon hade erbjudit sig att hålla i Ajax medans jag red. Så hon skulle inte själv rida. Hon tittade oförstående på mig samtidigt som ridläraren Annica kom gående gående.
- Går det bra? Frågade hon och tittade från mig till Tyra. Utan att fråga tog hon tag i mitt ben och sen satt jag uppe på hästen. Tyra tog tag i Ajax tyglar och ledde mig runt några varv samtidigt som dem andra travade innanför spåret. När en vit häst travade förbi Ajax började han gå snabbare. Till slut travade han också och jag skumpade hit och dit i sadeln. Ajax slingrade sig ur Tyras grepp och sprang efter den vita hästen. Jag hörde Annica ropa något men fattade inte. Jag fick fullkomlig hjärnsläpp och efter några sekunder låg jag på marken. Och efter några timmar på sjukhuset. Och efter några dagar satt jag på läktaren och såg på när Tyra red. Och efter några veckor satt jag på Ajax igen och Tyra spran och höll i. Och efter några månader red jag utan Tyras hjälp. Och efter några år hade jag lärt mig rida!