Bli publicerad

Site
Web

Du är här: �>�

Bli publicerad

"N�r man skriver brukar vi s�ga att det viktigaste n�stan �r att man verkligen vill ber�tta en historia och att man k�nner starkt f�r �mnet. D� brukar andra ocks� vilja l�sa, vilket �r en f�ruts�ttning om man vill att ens text ska bli publicerad. " BonnierCarlsen

Att bli f�rfattare kr�ver tr�ning, tr�ning och �nnu mer tr�ning. Det �r inte ens s�kert att den som redan gett ut en bok f�r se sin n�sta bok utgiven.

F�rfattare �r ett yrke precis som andra och man beh�ver utbildning f�r att bli det. Var med p� skrivarverksst�der och �k p� skrivarl�ger. Det finns h�gskoleutbildningar ocks� f�r f�rfattare. De kan heta "litter�r gestaltning" t ex.

Det kan ocks� vara bra att l�ta andra l�sa ditt manus och be dom tycka till. D� f�r du inte bli ledsen n�r de f�resl�r �ndringar. Det �r l�tt att bli blind f�r sin egen text. Man ser inte konstiga meningar, upprepning, klumpig dialog och annat n�r man skrivit sj�lv. S� �r det f�r oss alla. Kolla p� v�r L�nk- och boktipssida. D�r finns en lista �ver tidskrifter som tar emot texter fr�n unga och st�llen d�r man kan f� synpunkter p� sina texter.

En bra hj�lp �r ocks� att fr�ga f�rfattare. B�de F�rfattarcentrum och Unga fakta (Kim M Kimselius) har f�rfattare som svarar p� fr�gor. Du hittar fler under Tips - L�nktips

Den yngsta f�rfattaren i �r (debutant) vi hittat n�r vi fr�gat f�rlagen �r 22 �r. S� r�kna inte med att f� din bok utgiven som barn eller ton�ring. Oftast har man helt enkelt inte l�rt sig tillr�ckligt om dialog och hur man beskriver folk och milj�er f�rr�n man blir lite �ldre. L�s om Azadeh som �r ung och �vers�ttare!

N�r man f�tt ett f�rlag att nappa p� ett manus s� f�r man hj�lp av en redakt�r att jobba �nnu mer med texten. �ven k�nda f�rfattare har en redakt�r som hj�lper dom. De f�rsl�r �ndringar och ofta att man ska ta bort delar.

S� h�r s�ger f�rlagen att du ska g�ra

Barnens bibliotek har fr�gat olika f�rlag hur man g�r till v�ga f�r att skicka in manus och vad man ska t�nka p�. De flesta f�rlag har ocks� information p� sina hemsidor om hur man g�r. S� h�r svarade de:

BonnierCarlsen
L�nk: F�rfattardr�mmar?

Vi l�ser allt som kommer in! Det ska vara i pappersform och helst skrivet p� dator, typsnitt 12, 1 � radavst�nd, tydligt och l�ttl�st. Helst ocks� s� f�rdigarbetade texter som m�jligt, inga synopsis och g�rna stavningskontrollerat etc, det g�r ett mer seri�st intryck! Vi f�r in ca 20 manus i veckan och l�ser sammanlagt 2000 b�cker (utl�ndska) och manus per �r. Av de spontanmanus som kommer in blir ca 1 % (!) en f�rdig bok, vilket kanske inte �r s� uppmuntrande? Men har man v�l kommit ut med en bok �r ju chansen st�rre att det kan bli fler. N�r man skriver brukar vi s�ga att det viktigaste n�stan �r att man verkligen vill ber�tta en historia och att man k�nner starkt f�r �mnet. D� brukar andra ocks� vilja l�sa, vilket �r en f�ruts�ttning om man vill att ens text ska bli publicerad. Det m�ste ju g� att s�lja boken i ett visst antal 1000 ex, annars g�r f�rlaget back p� boken.

Bonnier Carlsen ger ut n�rmare 400 titlar per �r, b�de svenska originalproduktioner i text och bild samt utl�ndska b�cker i �vers�ttning. Vi ger ut allt fr�n bilderb�cker, pekb�cker, faktab�cker, l�ttl�sningsb�cker, ungdomsromaner, presentb�cker till seriealbum/manga.

Den prim�ra m�lgruppen befinner sig i �ldrarna 1 ? 18 �r, men f�rlaget ger ocks� ut familjeb�cker som riktar sig till en vuxen publik.

Det �r mycket s�llsynt att vi ger ut en bok som skrivits av n�gon under 18 �r (vad jag har luskat h�r har det aldrig h�nt). Dels pga av att det �r sv�rt f�r en s� ung person att f� ihop stoffet till en hel bok, dels f�r att den vi skriver kontrakt med ska vara myndig. Den yngsta f�rfattaren i �r �r 22 �r, Karin Holmlund som skrivit ?N�r ingen ser?. Ibland ger vi ut antologier med texter av yngre skribenter, men det tyv�rr inte s� ofta. N�gra som d�remot ofta g�r det �r tidskrifter som Ponton. Men som sagt, alla som vill �r v�lkomna att skicka in sina alster till oss, och �ven om chansen att det ska leda till en bok �r ganska liten s� finns den ju alltid!

Kerstin Engdahl

Raben

Hit till oss p� Rab�n & Sj�grens bokf�rlag skickar f�rfattare och m�nniskor som g�rna vill bli f�rfattare sina manuskript. Det �r ofta tjocka buntar med text. Vi l�ser, och om vi tycker att det skrivna �r bra, best�mmer vi oss f�r att g�ra en bok av det. �nd� �r det bara en liten, liten del av alla manuskript som blir en f�rdig bok till slut!

P� f�rlaget tar en redakt�r hand om texten och ser till att det blir en f�rdig bok. Ibland �r texten helt klar n�r den kommer ? ibland kanske det �r n�got man vill diskutera med f�rfattaren och sedan �ndra i texten.

N�r f�rfattare och redakt�r �r �verens och texten �r f�rdig tar en formgivare tar hand om den. Formgivaren best�mmer vilken typ av bokst�ver texten ska ha, hur stor stil det ska vara osv. N�r det �r mycket bilder och illustrationer i en bok s� f�r formgivaren jobba extra mycket f�r att det ska bli fina boksidor att titta p� ? text och bild m�ste ju passa ihop.

Allt arbete g�rs i datorn, och n�r hela boken f�tt sin form (layout) skriver man ut ett korrektur, som b�de redakt�ren och f�rfattaren ska l�sa och g� igenom. Kanske man hittar stavfel, eller ocks� vill f�rfattaren �ndra n�got i sista minuten.

N�r korrekturet �r l�st och alla �ndringar har gjorts s� skickas hela boken per diskett eller via n�tet till ett tryckeri. D�r trycks boken i stora ark, med flera boksidor p� varje ark. De f�rdigtryckta arken skickas till en bokbindare, som sk�r arken och binder ihop dem till en bok. Samtidigt har man ocks� tagit fram en omslagsbild (tecknad eller fotograferad) och tryckt den p� s�rskilda omslagsark. Dem sk�r man is�r och klistrar p� kartong, som blir bokens p�rm.

Rab�n & Sj�grens bokf�rlag ger ut cirka 150-200 nya barn- och ungdomsb�cker varje �r, och dessutom trycker vi om gamla b�cker som m�nga fortfarande vill kunna f� tag p�. En del b�cker ? av t.ex. nya f�rfattare som inte har hunnit bli s� k�nda �nnu ? trycks i bara c:a 3.000 exemplar medan verkligt popul�ra b�cker trycks i 50.000 exemplar eller mer. En del av b�ckerna k�ps av biblioteken, d�r du kan l�na dem gratis, eller s� s�ljs de i bokhandel och via bokklubbar. M�nga av Rab�n & Sj�grens b�cker �vers�tts och trycks p� andra spr�k ocks�.

Manus

Har du skrivit en bok? Vill du skicka in den till oss? H�r f�ljer n�gra tumregler f�r manuskript:

Skicka alltid manus med vanlig post. Skicka manuset utskrivet p� papper! Vi behandlar inte manus skickade med e-post f�r det skulle bli alldeles f�r dyrt och tidskr�vande f�r oss. Men om du har f�rfr�gningar f�r du g�rna skicka dem med e-post.

Manus till bilderb�cker f�r �ldrarna 0?7 �r �r omkring 6?8 A4-sidor. Skriv rent ditt manus med dubbelt radavst�nd. Bifoga kopior p� illustrationer om du har, men skicka inte original. Du beh�ver inte skicka med bilder, f�r vi kan f�rmedla kontakt med en illustrat�r om det skulle bli aktuellt.

Barnb�cker f�r �ldrarna 5?11 �r �r omkring 50?100 manussidor. Ungdomsb�cker fr�n 12 �r och upp�t �r omkring 100?150 manussidor. En manussida �r en A 4-sida med dubbelt radavst�nd och ca 12 punkter i valfritt typsnitt.

Tyv�rr kan vi inte bekr�fta mottagandet av ditt manus. N�r det har kommit fram tar det cirka 3 m�nader innan redaktionen har tagit st�llning till ditt material. D� f�r du ett skriftligt svar fr�n oss. M�ngden av ins�nda manuskript g�r att vi inte kan ge var och en ett personligt utl�tande om de blir refuserade.

Observera att vi inte skickar tillbaka ins�nt material, d�rf�r �r det viktigt att du inte skickar in original. Beh�ll alltid en kopia f�r egen del.

Vid fr�gor kontakta Marie Bostr�m . Ditt manus skickar du till Rab�n & Sj�gren, Box 2052, 103 13 Stockholm, m�rk kuvertet med Manus
Mer info Rab�ns hemsida

Opal

* Skicka till r�tt f�rlag. Titta p� f�rlagets hemsida, vad ger de ut f�r typ av b�cker? Om ett f�rlag bara ger ut deckare �r det ingen id� att skicka in dikter.

* L�t g�rna n�gon annan l�sa manuset. De kan p�peka om n�got fattas i handlingen f�r att man ska f�rst�, eller om det �r stavfel mm.

* Skriv ut en papperskopia. Skicka det till f�rlaget enl anvisningar p� hemsida. OBS! skicka aldrig in original, ta kopior!

utseende p� manus:

* 12 punkter, vanligt typsnitt, t ex Times eller liknande

* Lagom luftigt, eventuellt 1,5 radavst�nd, eller lite kortare rader �n vanligt.

Vi p� Opal f�r kanske in 500 manus/�r, det �r sv�rt att s�ga. Hittills i oktober har vi f�tt 48 st, medan det kan vara lugnare p� sommaren. I �r har vi antagit tre stycken. Tv� av dem hade dock skrivit en del tidigare p� andra f�rlag och i tidningar. Den tredje �r d�remot en "riktig" debutant, hon �r 23 �r, vilket jag tror �r den yngsta vi antagit.

N�r vi hittar ett intressant manus kontaktar vi f�rst f�rfattaren. �r manuset fortfarande ledigt (m�nga skickar till flera f�rlag samtidigt) skickar vi ett kontrakt.

Vi l�gger in texten i ett layoutprogram. Sedan l�ser vi korrektur och l�ter sen f�rfattaren godk�nna v�ra eventuella korr-�ndringar. Beroende p� vad det �r f�r bok letar vi sen omslagsillustrat�r eller kanske fotografier om det passar b�ttre. N�r vi har f�rslag f�r f�rfattaren godk�nna det ocks�.

N�r jag returnerar ett ungdomsmanus brukar jag tipsa f�rfattaren om att g� in p� www.forfattarcentrum.se d�r finns massor, s�kert mer �n vad jag skrivit ovan. Tips �r ocks� att forts�tta skriva och l�ta andra l�sa och tycka till.

Sara Petersson

Wahlstr�ms
Att f� manus publicerat p� Wahlstr�ms
Skrivarskolan p� barnsidan Bokm�rket

L�nktips

Hur jobbar ett f�rlag?

Vad h�nder p� tryckeriet?

F�rfattardr�mmar? BonnierCarlsen

F�r ung f�r att bli f�rfattare? Ge inte upp! H�r �r n�gra unga f�rfattare:

Julia Sandstr�m, var bara16 �r n�r hon vann en skrivart�vling. Nu finns hennes bok P� �dets vingar utgiven.

Johanna Thydell var bara 19 �r n�r hon skrev sin f�rsta bok

Johanna Nilsson skrev sin f�rsta bok p� gymnasiet. N�r hennes f�rsta bok kom ut var hon 23 �r.

Azadeh Rojhan �r �vers�ttare och bara 14 �r n�r hon �versatte Agnes Cecilia till persiska!

Emma och Lisen Adb�ge �r tvillingar och f�dda 1982. De b�de ritar och skriver. 2001 gav de ut sina f�rsta b�cker.

Hur man blir ung f�rfattare

Jag, Silke Laur�n, och min lillasyster Tindra hade inte en tanke p� att ge ut en bok och bli unga f�rfattare.

Som s� m�nga andra g�nger lekte vi en lek som jag kommit p�: Hon fick b�rja med att rita en bild (hon ritade en s�l) som jag sedan skrev en kort text, ett par meningar, till.

Bild fr�n Skeppsbrottet
Sen fick Tindra forts�tta rita bilder som jag skrev till. Till slut hade vi en hel saga som vi d�pte till ?Skeppsbrottet".

Tvillingsk�ldpaddor

Efter det bytte vi. Jag ritade ett par siamesiska tvilling-sk�ldpaddor. Tindra fick hitta p� en text till som jag skrev ner till bilden. Och s� fortsatte vi tills vi hade den andra sagan, ?De siamesiska tvillingarna".

Omslag till De siamesiska sk�ldpaddorna

Tindra undrade ett tag senare var ugglorna �r p� dagen. Hon skrev d�rmed en egen bok med tankar runt den fr�gan.

Var �r ugglorna p� dagen? Bild p� en massa ugglor som sover.

Vi visade v�r mamma, Jessica, de h�r sagorna. Hon tyckte de var fina och gick s� l�ngt att hon skickade in dem och massa andra sm� sagor vi har skrivit till n�gra bokf�rlag. Av de f�rlagen var det ett i Finland som tyckte att iallafall de h�r tre sagorna var s� fina att de ville ge ut b�ckerna i bokhandlarna.

Det var allts� inte S� l�tt att ge ut b�ckerna. Men jag tror att det skulle finnas mycket fler unga f�rfattare om f�r�ldrarna var lite mer engagerade och trodde mer p� hur bra barnens b�cker kunde vara i bokhandlarna.

Det var mamma som gjorde att det gick som det gick. S� hade ju jag och Tindra tydligen r�tt bra id�er.

Man f�r komma p� n�nting kul eller fyndigt...eller fint. N�nting som uppskattas av m�nga.

Innan v�ra sagor blev riktiga b�cker gav vi sagorna i julklapp och present till s�na vi k�nner och framf�r allt till s�na i den �ldern b�ckerna �r gjorda f�r, f�r att se hur och vad de tyckte om dem.

Vid alla de positiva reaktionerna k�nde vi mer hopp till att kunna f� dem publicerade.

/ Silke Laur�n

Alla bilderna �r ritade av Silke och Tindra Laur�n.

Tindra och Silke var 7 och 9 �r n�r de gjorde ?De siamesiska tvillingarna?. Nu �r de 11 och 13. Sagorna har ocks� blivit 10 tecknade filmer som du kan se i Bolibompa i sommar p� onsdagar efter 15 juni.
Det �r Tindras och Silkes mamma som gjort filmerna.

Tips p� andra barn som gjort b�cker:

L�nktips: Tyra och mormor har en bok ihop

L�stips: Fanny Widell, 9 �r, har gjort en bok sj�lv
J�ttefin bok inscannad som pdf. Bra tips f�r dig som ritat och skrivit en bok!