Hur och var får du inspiration till ditt skrivande?

 Barn är  absolut min största inspirationskälla. Tidigare fick jag mycket inspiration från mina barn men sedan de blivit stora så blir det barn jag träffar i olika sammanhnag till exempel vif författarbesök. En annan sak som ger mig inspiration är att genom mina böcker ge möjligheter till andra att kuna läsa om sig själva, alltså känna igen sig i mina huvudpersoner.

Inspiration och idéer är dock inte samma sak – idéer får jag från en massa olika håll.

 Har det funnits personer i ditt liv som speciellt inspirerat dig i ditt författarskap?

 Min pappa är en av de som intressat sig mest för mitt skrivande – han är alltid uppmanat mig att skriva utan att sätta press. Sedan har jag under mina skolår mött flera bra lärare som lyft min lust att skriva. Det är viktigt att bli uppmntrad för drömmar.

 Din senaste serie, Semlan och Gordon – hur fick du idén till den?

 Jag träffade på en världsberömd person i ett sammanhang och började fundera på hur det skulle vara att vara barn till sådan person. Så det blev upptakten till berättelsen om Semlan och Gordon. Jag trodde först att det skulle bli en ganska allvarlig serie, men istället blev det böcker med humor trots en del jobbiga saker som till exempel Semlans föräldrars skilmässa.

 Har dina figurer, som till exempel Tsatsiki, Semlan och Malin, förebilder som finns på riktigt?

 Det finns inte en person för varje figur, men jag har fått inspiration från flera personer ur verkligheten. Ett exempel är en av mina söner som gillade att gå klädd i frack och inspirerade till Tsatsiki och hans klädsel. Malin är en vanlig tjej som jag har träffat många av, medan Rasmus har sin förebild  i den coola killen. Gordon däremot är  en person som inte är  så vanlig i den åldern (12-13 år) och honom har jag hittat på själv.Han är ”miffot” i klassen, han kommer från en lite speciell och  okulturell familj och jag ville ge honom ett djup. Jag har dock faktiskt träffat en Gordon-person efter att jag skapade honom. När jag börjar skriva har jag aldrig alla personer klara utan de utvecklas efter hand.

 Vem i dina böcker är  du mest lik?

 Jag finns med på ett hörn i alla karaktärer, men minst i Malin medan i Semlan finns det mycket av Moni. Jag fick höra att jag skriver böcker för barn som skrattar och det gjorde jag själv mycket som barn.

 Vad skulle du ha gjort/göra om du inte blivit författare?

 När jag var liten ville jag bli gympalärare eller balettdansös (förutom författare) medan idag skulle jag gärna vilja vara musiker.

 Läste du mycket som barn och vilka vara dina favoritförfattare?

 Jag läste jättemycket, bland annat böckerna om Anne på Grönkulla (Montgomery) och Polyanna (Porter). Jag gillade väldigt mycket Kerstin Thorwalls ungdomsböcker –det kändes som hon skrev direkt till mig.

Jag tyckte också om Astrid Lindgrens Lotta på Bråkmakaregatan –  jag uppskattade att läsa om en normal familj och tyckte de var väldigt gulliga. En annan favorit var  böckerna om Suddagumman av Gunnel Linde. Det var stort när jag fick träffa henne i verkligheten.

Du har varit med i ett filmbolag Zingo –film. Berätta lite om det.

 Det startade som ett ungdomsprojekt och genom det bolaget producerade vi bland annat filmen Hoppet där jag skrev manus. Numera är inte jag  med längre utan det drivs av ungdomarna själva. Det var via Zingo-film som vi fick idén till Palatset. ( se mer längre ner).

 Vilken är  den största skillnaden med att skriva för film respektive bok?

 Det är två helt  olika saker. Det är svårare att skriva för film – film är mer vetenskapligt uppbyggt. Alla filmer är  uppbyggda på samma sätt. Det är svårare att gestalta på film – alla ser i princip samma film. Själva upplevelsen av en film blir mer lika – det är  mycket mer varierande upplevelser från böcker. Dessutom har man i böckerna  större möjligheter att utveckla karaktärerna.

 Du är också inblandat i något som heter Palatset – vad är det?

 Man skulle kunna beskriva det som ett upplevelsecentra. Det är ett hus där alla möjlig upplevelser finns samlade. Du kn till exempel se en film, träffa en skådespelare, stuntman från filmen, höra musiken från filmen, läsa boken som filmen bygger på – upplevelserna  tar inte slut. Du har också möjligt att få skapa själv – skriver du en låt så kan du få tonsätta den, skapar du konst kan du få ställa ut

 Vi har också arbetat med något som heter delaktighetsprjektet – hela Palatset byggs med barn  och alla grupper ska  kunna vara med och delta.

 ( Palatset kommer att öppna i centrala Stockholm i oktober 2011 och du kan läsa med på www.palatset.se )(Bilddesign Jojo Brännström)

Slutligen – har du någon ny bok på gång?

 Jag har precis skrivit klart den fjärde boken om Semlan och Gordon och den heter Svarta hål och brustna strängar – det blir lite mer allvar i den än de tidigare.