"Jag fick en historia publicerad i tidningen när jag var tolv år, och då blev alla lärare väldigt förvånade och till och med imponerade. Och jag fick ännu mera lust att skriva." Läs intervjun med Ewa Christina Johansson »

 
Välj söksätt
  • Barnensbibliotek
  • Webb
Search
 

Läs om författare och illustratörer (klicka på första bokstaven i efternamnet):

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö


Foto på Anna Fogelberg. Fotot är privat.

 

Intervju med Anna Fogelberg

 

Berätta lite om dig själv.

Jag heter Anna Fogelberg och bor på landet utanför Vallentuna tillsammans med min man och våra två barn. De senaste tio åren har jag arbetat som barnbibliotekarie. Att skriva har varit viktigt för mig ända sedan jag var liten. Jag började rita och hitta på egna böcker så fort jag kunde skriva. Skrivandet gått i perioder för mig, efter gymnasiet gick jag ett år på Ölands skrivarskola, men sedan har jobb och familj gjort att det varit svårt att få skrivtid. Just nu är jag tjänstledig ett år för att bara skriva och för att marknadsföra min bok Drakgården som äntligen blev klar i höstas!
 

Berätta om din bok Drakgården.

Drakgården handlar om syskonen Tilia Emilia och Viljam som av en tillfällighet hamnar på en drakgård. Där måste de arbeta hela dagarna med att ta hand om gigantiska drakar som dessutom är mycket farliga.

Det är också en bok om kampen mellan det onda och det goda och om vad som händer i en grupp av barn som på olika sätt och av olika anledning hamnat på samma slutna plats.
 

Tilia Emilia, Viljam, Drådd, Natty - hur tänkte du kring de olika namnen?

Tilia Emilia var det första namnet som dök upp. En av mina vänner sa att hon skulle döpa sin dotter till Tilia Emilia och då hörde jag på en gång att det var ett riktigt sagonamn som inte fick tappas bort!

De andra namnen har jag hittat på allt eftersom jag behövt dem. Jag tycker om att ta vanliga namn och förvanska dem lite. T ex Jerik i ställer för Erik eller Viktåria eller Jovhan.

Sedan är det förstås viktigt att en man som Drådd heter något som för tankarna till vad han är, en elak drakuppfödare. Taga låter också som en ganska vass och elak kvinna.

Draknamnen var svårast att komma på. För vad heter egentligen en drake?
 

Hur gör du för att hålla ordning på alla karaktärer (personer) och alla olika sorters drakar?

När jag arbetade med Drakgården hade jag en liten anteckningsbok vid sidan om datorn. Där skrev jag in de olika draksorterna varefter de dök upp i boken, hur de såg ut och om jag hade skrivit speciella detaljer omkring dem.

Med karaktärerna gjorde jag ungefär på samma sätt, men runt omkring dem hade jag hittat på lite mer fakta som inte syns i boken men som jag behövde för egen del för att lära känna dem ordenligt.

Ibland blir det lite snurrigt när man ska hålla ordning på allting, men då finns alltid sökfunktionen till hjälp i ordbehandlingsprogrammet för att kolla upp tex allt jag skrivit om reguaner eller om hunden Belse.
 

Kommer det en fortsättning?

Just nu har jag inte planerat någon fortsättning på Drakgården. Men det är många läsare som frågar efter det, så man vet aldrig..!

Jag arbetar istället på en serie med fem fantasyböcker om en flicka som heter Majra. Hon växer upp på sin farbror Gorms värdshus i en liten bortglömd by i Tuvdalen. Men en dag kommer landets mäktigaste magiker, övervendari Aldra Svendundotter, ridande in i byn och plötsligt är Majra indragen i ett äventyr, mycket större än hon anar!
 

Du har ju givit ut boken på eget förlag. Kan du berätta lite om hur det går till?

Jag började med att arbeta väldigt mycket på mitt manus. Eftersom jag inte hade något bokförlag som hjälpte till med läsandet av boken gick jag en manuskurs och arbetade fram det slutgiltiga manuset efter respons från min lärare och mina kurskamrater. Sedan letade jag upp en illustratör (Andreas Raninger) som kunde hjälpa mig med bokens framsida och därefter tog jag kontakt med ett tryckeri för att diskutera bokens utformning.

Jag är nöjd med att ha fått bestämma allting angående Drakgårdens utseende - in i minsta detalj - själv. Jag är också involverad i allt arbete med marknadsföring, bokbeställningar och läsarkontakt. Det fungerar bra eftersom jag gör detta i en liten skala.

Min e-postadress finns med i boken för det känns viktigt för mig att vara en person som läsaren lätt kan nå. Många gånger när jag själv har läst ut en bok vill jag säga eller fråga något till den som skrivit boken, men vägen dit är så lång. Med e-postadressen hoppas jag kunna underlätta detta.

Min önskan är att vara en "nära författare" som kan ha kontakt med sina läsare, ungefär så där som jag har med besökarna på biblioteket, att man kan prata om läsupplevelsen man har haft och man kan tipsa varandra vidare om andra böcker. Allt detta tror jag underlättas av att jag sköter arbetet kring boken själv.
 

Vilket är roligast - att skriva böcker eller att jobba som bibliotekarie?

Svår fråga... Jag gillar mycket att jobba på bibliotek; att bokprata inför både barn och vuxna, att klä ut mig till Sagohäxa och berätta sagor för små barn, att sitta i informationsdisken och tipsa om bra böcker. Men - det är nog ändå lite roligare att skriva böckerna själv! Då kan vad som helst hända och efter en lyckad skrivstund känner jag mig smått euforisk!

 

 

Anna

 

Fogelberg

Länktips

 

Annas hemsida - Bogaloffen

Vad är en Bogaloff - undrar vi då? 
Så här svarade Anna:

"Jag har ett manus som jag hoppas kan bli en kapitelbok för 4 – 6-åringar någon gång och där dyker det upp ett gäng konstiga, lite småvilda och busiga bogaloffer!"

Bibliotekarie eller/och författare?

Väldigt många bibliotekarier börjar skriva. Hmmm, undras hur det kommer sig? Kanske de som utbildar sig till bibliotekarier egentligen vill vara författare? Eller blir man sugen på att börja skriva när man hela dagarna går bland en massa böcker?

Vad tror du?

Här är några andra bibliotekarier som börjat skriva:

Gull Åkerblom
Åsa Storck
Annalena Hedman
Douglas Foley
Anna Holmström-Degerman
Mårten Melin
Suzanne Mortensen
Erika Olofsson Liljedahl

det finns fler... Tipsa oss gärna

-1